Slummy Mummy

Jag har en ny mamma-kompis som jag träffade på babymusik för ett tag sen. Men jag vet inte hur gammal hon är för vi har inte frågat varann det (ännu). Jag sa till karln som också har sett henne: Hur gammal tror du att Mandy är? Han sa: Jag vet inte men hon är nog äldre än du. VA? Jag som trodde hon var typ 10 år yngre än jag, hon har perfekt hy och inga rynkor. Så jag tar det som en omedveten komplimang från karln... haha whatever.
Och så måste jag berätta en grej som ungen sa. Jag sa att Charlotte och baby William (Mandys barn) ska komma och leka med dig imorgon. Hon tänkte en liten stund och sa sen: Å mamma leka Mandy!

Nej det är inte jag som ska ha det. Men vad tycks om denna champinjon...

Vad som är äckligt är ju olika om man frågar olika personer. Själv tycker jag att synligt smuts är rätt äckligt, men jag är inget renlighetsfreak som disinfekterar i köket eller tvättar ett par jeans efter att ha använt dem en gång... Jag har inte heller bacillskräck, tvärtom tror jag att lite baciller är nyttigt och stärker immunförsvaret och minskar risken för allergier. Så om tex ungen tappar en bit macka på golvet så blir jag inte hysterisk om hon tar upp den och äter den. MEN... igår hände nåt som t.o.m. jag tyckte var äckligt! Ungen var kladdig om munnen efter middagen och karln gick och hämtade en sån där skursvamp som han tycker om att ha liggande i vasken, lite lätt rutten. Och han torkade ungen runt munnen med den! Då sa jag ifrån att det får han inte göra igen för det är äckligt. Vad tycker ni om vad som är äckligt?

Jag har inte så mycket att komma med för tillfället, allt jag kan tänka på är att jag ska föda barn om ungefär 3 veckor! Så förlåt att bloggen är lite tråkig just nu. För övrigt är min syster också gravid, hon har redan en pojke och hon har just fått reda på att hon ska få en flicka! Vi ska ju få en flicka till... fast ibland blir det fel så man vet aldrig.

Kepsen och katten är några andra fynd från vår charity shopping förra helgen. Kepsen var till mig men ungen ville såklart ha den på sig. "Von who?" är för övrigt ett internt skämt, finns det nån som fattar...?

Dessa ord hörde jag min lilla oskyldiga unge yttra igår. Hon måste ha lärt sig det från sin far! Så nu har han fått stränga order om att absolut inte säga några fula ord, jag vill inte att hon ska börja svära som en borstbindare innan hon ens fyllt 2. Ni som har barn, svär de?

Igår var vi ute och shoppade i charity shops igen. Detta var de bästa fynden:

Tofflor till ungen för 99p (ca 10kr), hon älskar dem fast de är alldeles för stora och inte ser kloka ut.


En flygplansbok för 99p till ungen som är galen i flygplan.


En klänning till ungen, av märket Next som vi gillar men är svindyrt, £1.50


Inte dåligt va?

Ungen är förkyld igen, för typ 5:e gången i rad denna vinter. Vi tog henne till doktorn för jag börjar bli orolig att det är nåt fel på hennes immunförsvar. Det trodde han inte, men däremot visade det sig att hon har öroninflammation! Så vi fick denna medicinen. Jag tycker den ser radioaktiv ut?! Det är nog meningen att den ska smaka banan men ungen var inte imponerad. Hoppas hon blir frisk snart och aldrig blir sjuk igen!

Vi äter ibland på McDonald's, fast inte så himla ofta, för det är ju inte så nyttigt och inte så gott heller egentligen. Det bästa som finns där är frukosten, den fick vi plötsligt stort sug efter i lördags. Amerikanska pannkakor... mmm! Ungen äter pannkaka och dricker "bubblor". Mössan har hon satt på själv, märks det? Man får såklart inte rätta till den för då blir hon arg.

Jag är 8 månaders gravid. Känner mig ganska obekväm men ska inte klaga för mycket, det finns de som har det mycket värre har jag förstått! Men babyn får gärna komma lite tidigt.

Ungen var lite jobbig så vi bytte henne mot denna söta ryska ungen.

Alla djuren får mat av ungen, visst är hon snäll?

Ja det brukade jag tycka att Alla hjärtans dag är... och tycker väl egentligen fortfarande. Men karln är ju amerikan och om han vill vara lite gullig så är det klart att man tycker det är kul! Chokladen är jättegod, jag har redan ätit tre bitar till frukost. Har nån annan fått nåt av nån?

Ungen brukar komma hem från dagis med hela munnen full av engelska barnsånger. Vissa sånger sjunger hon riktigt bra, alltså nästan som det ska vara med rätt text och melodi och allting! Men andra är lite mer skrattframkallande... tex "London Bridge".
Detta är den korrekta texten:
London Bridge is falling down, falling down, falling down. London Bridge is falling down, my fair lady.
Ungens version:
London falling down, my fair baby. (Detta tar henne ca 2 sekunder att sjunga.)
Jag: Det är my fair LADY!
Ungen: My fair BABY!
Jag: Nej, LADY!
Ungen: My fair DADDY!

Jag: "Kommer du ihåg snögubben vi såg, den hade en morot som näsa. Ja... just det."

Karln har just gått iväg med ungen till dagis. Det är snöstorm ute. Innan han gick satte han på sig skidglasögon, tog sen av dem och sa "jag ser ut som en idiot", men satte sen på dem igen. Finns det folk i Sverige som går omkring på gator och torg med skidglasögon? Jag kan inte påminna mig att jag har sett det, men det borde väl vara ganska praktiskt?

Jag tog detta fotot genom fönstret när han var på väg hem igen.

Eller ja, i alla fall små barn. Om man tex råkar äta en av ungens apelsinklyftor och hon då börjar skrika av ilska så låtsas man bara att man spottar ut den och lägger tillbaks bland de andra. Då blir hon glad och nöjd igen.
Men en annan grej som har visat sig inte vara så bra, är när man låtsas ta hennes näsa. Och håller den (ens tumme) mellan fingrarna så där ni vet. Det verkar som att hon går på det för sen försöker hon frenetiskt ta ens egen näsa så det nästan blir blodvite från de vassa små naglarna.
En annan bra lögn är när hon säger "Titta Pingu!" sent på kvällen. "Nej Pingu sover nu", säger man då.
Någon som har nån mer bra ide om hur man kan lura barn?

Tänkte bara visa bilder på tidvattnet här i vår "creek" som finns utanför vårt hus. Den ändras från att se ut som en stor kanal till ett litet lerigt dike. Det är finast när det är högvatten. Tydligen har det engelska tidvattnet mest skillnad i hela världen, flera meter. Jag tycker inte om det. Om man ska bada i havet kan man tex bara göra det när det är högvatten. Tacka vet jag Sverige!

Brevbäraren ringde på dörren igår och gav oss ett paket. Han sa "here's a packet with... eh... a few stamps!". Ganska många va?! Det var från ungens farmor i USA. Inget av frimärkena är stämplade så vi ska antingen blöta av dem och skicka tillbaks till henne så hon kan använda dem igen, eller starta en frimärkssamling till ungen.

Känner man till ordet "chav" i Sverige? Antagligen inte, det är nog ett engelskt fenomen. Från Wikipedia:


Vi har jättemånga chavs här i vår lilla stad. De brukar "hänga" ute i gäng och se mer eller mindre hotfulla ut. Ofta röker de cigg och/eller dricker billiga ölburkar och så har en del av dem läskiga hundar som har halsband med nitar på. De pratar sluddrigt med varann så att man knappt förstår vad de säger, inte precis Oxford-engelska. Det finns tjejer också men mest killar. Tjejerna har träningskläder, strama hästsvansar, stora örhängen och färgglatt smink. Jag är inte rädd för dem men jag tycker de är unkna och skulle vilja bo nånstans där det inte finns så många chavs! Det verkar finnas mer i småstäder, inte så mycket i London, där verkar ungdomar vara lite mer civiliserade och coola.

Här är en bild jag hittade på nätet, vågar inte ta bilder själv ute på gatorna!

Ursäkta de engelska uttrycken ovan men jag tycker de är så bra! Vad säger man på svenska, vredesutbrott och trotsåldern? Hur som helst så tror jag ungen har börjat med dessa. Tex igår kväll. Hon satt i soffan och åt en ostmacka som var skuren i bitar. Fast hon åt bara osten. Hon gav små brödbitar utan ost till mig som jag lade tillbaka på tallriken. Efter ett tag blev jag trött på det och sa "lägg dem själv på tallriken" när hon hade sin lilla arm med en mackbit utsträckt mot mig. Då blev hon plötsligt vansinnig och började skrika "NEJ NEJ NEJ!" och slå och sparka omkring sig. Hon grät och skrek ilsket i flera minuter. Ibland när sånt här händer försöker jag trösta och/eller distrahera henne, men ibland bara låter jag henne vara och kan inte låta bli att skratta lite i smyg. Sen går det över efter ett tag.
Är det här normalt beteende? Hon är 1 år och 9 månader.

Ungen har matat ankor själv för första gången. Hon var inte rädd men jag var nästan rädd för de blir helt vilda när man ger dem mat, speciellt när hon gav dem den hela brödskivan på sista bilden. En anka sprang iväg med den och alla de andra attackerade. Det är inte bara människor som är giriga och våldsamma!

Karln kom på att han hade köpt en Pingu-video i en charity shop för ett tag sen, han satte på den och ungen satt helt blixtstilla och bara glodde på TVn i en timme. Pingu är gullig! Och dessutom får Pingu en lillasyster så det kanske är bra förberedning på vad som komma skall...