Sen ett par veckor tillbaks så ammar jag inte babyn längre! Hurra, mina bröst är mina igen! Och hon klarar sig utan mig! Det var inte direkt planerat att amma såpass länge, men hon tyckte så himla mycket om det och hon åt väldigt dåligt innan och tog inte flaskan så bra, så det kändes svårt att sluta. Plus att jag tyckte om det också. Det går inte riktigt att förklara hur det känns att ge sin baby mjölk precis som alla andra däggdjur gör... Jag antar att klyschorna stämmer: fantastiskt, naturligt, gosigt, etc. Fast samtidigt är det jobbigt också och man kan bli lite konstig av amningshormonerna tycker jag. Men å andra sidan slipper man mensen! Nåt som också är bra är att man kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt! Jag har redan blivit tjockare igen nu känns det som. Och så ville jag bara säga en sak till, om det är nån som tror att tuttarna blir helt förstörda av amning så är det inte sant. Jag vill gärna uppmuntra till amning, så om det är nån som hittar min blogg pga detta inlägg så får ni gärna fråga frågor ifall ni har problem!

Jag och babyn i våras (här var jag fortf lite gravidtjock och slummig nybliven tvåbarnsmor)