Ungen är tvåspråkig. Hon kan prata engelska och svenska ungefär lika bra. Det händer ofta att hon frågar mig en sak, t ex "kan jag få mer apelsinjuice?" och om jag säger fråga daddy så går hon till karln och säger "can I have some more orange juice please?". Hon kan även översätta ord om man frågar fast det verkar vara lite svårare. T ex "vad heter bil på engelska?" ... tänker ett tag... "CAR!"
Igår kväll när vi tvättade håret frågade jag "vad heter balsam på engelska?" ... hon tänkte ett tag... "CUCUMBER!" Jag: "Ja nästan, det heter conditioner. Och vad heter gurka på engelska?" "GUUURKA!" (sagt med engelsk accent) Detta är karlns fel för han brukar försöka säga några svenska ord och gurka är ett av dem.
Ibland rättar hon karlns uttal när han försöker prata svenska. Han sa nåt om hennes "rompa" igår när vi satte på natt-blöjan. Ungen sa: "Daddy, it's called RRRUMPA!" (med väldigt svenskt uttal) Jag är stolt mamma.