Jag är alltså gravid och har inte gjort nån hemlighet av att jag först blev lite besviken när det visade sig vara en till flicka, eftersom jag tänkte att jag gärna skulle vilja ha en pojke också. Men sen vande jag mig vid tanken och ser nu fram emot en lillasyster till ungen!
Hur som helst, idag var vi på "soft play", se bild. Det är som en jättestor rolig lekplats inomhus, med bollhav, massor av långa rutschkanor, grejer att klättra på, etc. Ganska jobbigt att hänga med där kan jag säga...



Det var ett stort gäng med pojkar i 5-årsåldern där (födelsedagskalas) och en handfull flickor också. Pojkarna sprang jättefort, slängde sig förbi oss med typ 1 mm marginal, kastade bollar hårt och verkade knappt ens se min lilla unge i bollhavet. Flickorna däremot aktade sig noga för att springa på henne och t.o.m. log lite vänligt åt oss.
Nu är min fråga, tror ni att detta beror på medfödda pojk/flick-egenskaper eller uppfostran eller både och? Om det beror på uppfostran, är det isf annorlunda i Sverige än här i England? Jag kan tänka mig att svenska pojkar kanske är något snällare, de jag känner är det iaf!
Själv tror jag nog att det är mest medfött, att pojkar och flickor ÄR olika.
Men om vi nån gång får en tredje unge och det blir en pojke så ska han såklart bli snäll och from... :)